I morgon är det alla hjärtans dag som vi alla vet… Detta är tidpunkten då många människor över hela världen förklarar sin kärlek till sina respektive eller någon annan som betyder mycket för dom… Och, ja jag ska inte vara sämre själv!
Jag har ju min underbara pojkvän att dela denna kärlekens dag med! Och det ser jag verkligen fram emot! Tidigare i mitt liv har jag alltid ogillat denna tidpunkten på året då alla dessa fåniga alla hjärtans prylar finns överallt i affärerna och man ser par som gullar och är fjantiga med varandra, och alltid sett detta som en tidpunkt för det kommerciella…
Men nu i år för första gången så känner jag faktiskt ett nöje för denna tiden eftersom jag vill visa min pojkvän att jag älskar honom, så jag ser denna tiden som ett tillfälle att förklara min kärlek för honom på många sätt och vis… Förvisso så visar jag ju alltid min kärlek för honom annars med, men ändå, det känns mer påtagligt inför en sån här dag av nån anledning…
Jag och min älskling har vart ihop nu i ganska exakt 7 månader nu, och jag säger som så att detta har hittills vart mitt livs bästa månader,jag skulle aldrig vilja byta ut denna tiden med honom mot något annat i hela världen
Tack vare honom så har mitt liv fått en mycket större mening!
Sedan vart det ju nära på att han och jag kanske aldrig hade ens träffats den där dagen i början av juni när vi träffades för första gången… Min älskling har ju redan berättat sin del av den historien på hans blogg, så jag tänkte berätta min del av den historien, en annan orsak till att vi kanske inte hade fått träffats den dagen…
Jag fick reda på av denne gemensamma bekanta som jag och min älskling hade att det skulle vara en lokal endags festival som heter Solkult och han ville att vi skulle åka dit… Men jag vart inte jätte pig på den idén först i början, det kändes liksom att jag hade ingen lust, jag tyckte allt bara var ganska tråkigt den dagen och kände att den dära Solkult inte skulle göra saken så mycket roligare… Men sedan kanske en halvtimme, en timme senare så pratade jag med min tjejkompis som gärna ville åka på crusingen som var där samtidigt… Det lät dock ännu mindre lockande för min del… Jag vill inte åka till en stad där det är fullpackat med raggare, för jag har haft problem med sådana tidigare i livet… Men hon lyckades övertala mig på nått jävla vänster och helt plötsligt satt jag i en bil påväg till både Solkult och crusingen med tjejkompisen och denne gemensamme bekanta som jag och min nuvarande pojkvän tydligen hade… Vi kom dit och jag hade ganska tråkigt, vi hade inget att dricka, men köpte sedan folköl och cider, men jag vart besviken över att jag inte vart full… Men men, senare efter att vi kollat på raggarbilarna så bestämde vi oss för att det kanske var dags att leta upp vart Solkult höll till nånstans… Vi kom fram dit och jag vart genast lite piggare när jag hörde punkmusiken ljuda i mina öron från en scen
senare så dök denne kille upp från ingenstans (min idag älskling) , och det första som blixtrade igenom mitt huvud just då när jag såg honom var, grrr han var ju riktigt snygg, efter det hade jag svårt att inte titta på honom, jag försökte låtsas som att han inte var så intressant, men inuti mig så kände jag bara att jag ville ta tag i honom å rymma iväg med han… Och en märklig sak när vi hängde med honom var att jag kände hela tiden i mig att det fanns nån typ av ”connection” mellan oss, men just då visste jag inte vad det var… Men idag vet jag
det var för att han var min utvalde! <3
Så det var jävligt nära att jag skulle stannat hemma istället den dagen, men jag är JÄVLIGT glad för att jag ändrade mig och följde med till Solkult, där jag träffade min drömprins för första gången… Och från min sida så kan jag säga att för mig var det kärlek vid första ögonkastet, eftersom jag ville han skulle bli min redan då
Minns dagen som igår, när jag såg denne snygga skinhead komma fram till oss och hälsade och jag blev alldeles knässvag!
Och nu har han varit min i 7 månader och jag vet att vi två kommer vara lyckliga tillsammans lääääääääänge, mer rätt än vi två tillsamman kan det bara inte bli!
Och i morgon så ska jag ägna min fulla uppmärksamhet bara till honom, min stora kärlek <3
Han är mitt allt, jag skulle aldrig vilja leva ett liv utan honom! <3
Glad alla hjärtansdag till er alla, hoppas inte min historia tråkade ut er allt för mycket med all romantik
//Mumintrollet